Proteinrik mat – 44 livsmedel rika på protein
Protein kallas ofta ”kroppens byggstenar” – och det är ingen slump. Proteinet driver återhämtning, muskeluppbyggnad och reparation, och är dessutom det mest mättande av de tre energigivande näringsämnena. Att välja proteinrik mat är därför ett av de enklaste sätten att både bygga muskler och hålla vikten.
Här får du hela listan: proteintabeller med protein och kalorier per 100 gram, kategori för kategori – plus topplistan över livsmedlen som ger mest protein per kalori (guld för dig som vill ner i vikt utan att tappa muskler).

Vet du hur mycket protein just DU behöver?
Att veta vilka livsmedel som är proteinrika är steg ett. Steg två är att få ihop rätt mängd – dag efter dag, på ett sätt som passar din vardag och dina mål.
Med PTO får du ett kostschema där protein, kalorier och måltider redan är uträknade efter din kropp och ditt mål – och en coach som följer din utveckling och justerar upplägget löpande.
✓ Uträknade kalorier & protein ✓ Nytt schema varje månad ✓ Ingen bindningstid
Hur mycket protein per dag?
För dig som styrketränar regelbundet är en vanlig rekommendation ca 1,7 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. Väger du 80 kg motsvarar det ungefär 136 gram protein per dag. Tränar du inte alls ligger behovet lägre (runt 0,8–1,2 g/kg), och i en deff där du vill skydda muskelmassan kan det vara klokt att ligga i övre delen av spannet.
Mer än så då? Intag upp mot 2–2,5 g/kg är vanligt bland tränande och inte farligt för friska personer – men överskottet gör sannolikt ingen extra nytta för muskeltillväxten. Det blir mest en dyr vana.
Proteintabell: protein per 100 gram
Värdena nedan är ungefärliga och anges per 100 gram ätfärdig vara om inget annat sägs – exakta siffror varierar med märke, fetthalt och tillagning. För baljväxter och gryn gör vi skillnad på kokt och torrt: torrvaran ser människan på förpackningen, men det är den kokta varan du äter.
Kött och fågel
| Livsmedel | Protein /100 g | Kcal /100 g |
|---|---|---|
| Kycklingbröst (utan skinn) | ca 27 g | ca 134 |
| Kalkonbröst | ca 30 g | ca 135 |
| Kalkonfärs | ca 22 g | ca 115 |
| Fläskfilé | ca 22 g | ca 143 |
| Nötkött, magert (t.ex. innanlår) | ca 22 g | ca 110 |
| Nötfärs, mager (max 10 %) | ca 20 g | ca 150 |
| Lever | ca 26 g | ca 164 |
| Renskav | ca 21 g | ca 130 |
| Kokt skinka (2–4 % fett) | ca 19 g | ca 110 |
Fisk och skaldjur
| Livsmedel | Protein /100 g | Kcal /100 g |
|---|---|---|
| Tonfisk (i vatten) | ca 25 g | ca 103 |
| Torskrom | ca 25 g | ca 120 |
| Rödspätta | ca 21 g | ca 91 |
| Lax | ca 20 g | ca 190 |
| Kolja | ca 20 g | ca 90 |
| Makrill | ca 19 g | ca 220 |
| Sej | ca 19 g | ca 82 |
| Torsk | ca 18 g | ca 78 |
| Räkor (skalade) | ca 18 g | ca 77 |
| Krabba | ca 18 g | ca 82 |
| Bläckfisk | ca 16 g | ca 80 |
| Musslor | ca 15 g | ca 78 |
Ägg och mejeri
| Livsmedel | Protein /100 g | Kcal /100 g |
|---|---|---|
| Halloumi | ca 21 g | ca 320 |
| Keso (cottage cheese) | ca 13 g | ca 98 |
| Ägg | ca 13 g | ca 140 |
| Kvarg (mager) | ca 12 g | ca 65 |
| Skyr | ca 11 g | ca 63 |
| Äggvita | ca 11 g | ca 41 |
| Mjölk | ca 3,5 g | ca 47 |
Växtbaserat: baljväxter, gryn, frön och nötter
| Livsmedel | Protein /100 g | Kcal /100 g |
|---|---|---|
| Hampafrön | ca 31 g | ca 580 |
| Jordnötter | ca 26 g | ca 570 |
| Seitan (färdig) | ca 25 g | ca 130 |
| Pumpafrön | ca 25 g | ca 560 |
| Mandel | ca 21 g | ca 610 |
| Solrosfrön | ca 21 g | ca 580 |
| Cashewnötter | ca 18 g | ca 570 |
| Chiafrön | ca 17 g | ca 490 |
| Sojabönor (kokta) | ca 16 g | ca 140 |
| Havregryn (torra) | ca 13 g | ca 370 |
| Tofu (naturell) | ca 10 g | ca 95 |
| Linser (kokta) | ca 9 g | ca 115 |
| Kikärter (kokta) | ca 9 g | ca 130 |
| Svarta bönor (kokta) | ca 9 g | ca 130 |
| Bruna bönor (kokta) | ca 9 g | ca 100 |
| Quinoa (kokt) | ca 4,5 g | ca 120 |
Obs: torra baljväxter och gryn ser mer proteinrika ut på förpackningen (torra linser ~24 g, torra kikärter ~19 g) – men när de kokas tar de upp vatten och värdena per 100 g sjunker till ungefär en tredjedel. Tabellen visar det du faktiskt äter. Frön och nötter äts som de är, men är samtidigt kaloritäta – bra protein, men inte kalorisnålt.
Mest protein per kalori – topp 10
Söker du mat med mycket protein och lite kalorier? Då är det inte gram protein per 100 g som ska styra – utan protein per kalori. Här är topplistan (ungefärligt gram protein per 100 kcal):
| # | Livsmedel | Protein per 100 kcal |
|---|---|---|
| 1 | Äggvita | ca 27 g |
| 2 | Tonfisk i vatten | ca 24 g |
| 3 | Räkor | ca 23 g |
| 4 | Torsk | ca 23 g |
| 5 | Sej | ca 23 g |
| 6 | Rödspätta | ca 23 g |
| 7 | Kalkonbröst | ca 22 g |
| 8 | Torskrom | ca 21 g |
| 9 | Kycklingbröst | ca 20 g |
| 10 | Mager kvarg | ca 18 g |
Mönstret är tydligt: mager fisk, skaldjur, fågel och magra mejeriprodukter är kungarna när du vill maximera protein i en deff. Kombinera dem med mat som stöttar fettförbränningen så blir kalorijobbet betydligt enklare.
Bästa proteinkällorna – djur eller växt?
Animaliska källor (kött, fisk, ägg, mejeri) har högst proteinkvalitet – de innehåller alla essentiella aminosyror i bra proportioner. Men växtbaserade källor förtjänar en självklar plats på tallriken: baljväxter, frön och proteinrika grönsaker ger protein tillsammans med fibrer och näringsämnen som köttet saknar.
Ett klokt upplägg för både hälsa och miljö: låt fisk, fågel, ägg och mejeri stå för basen, fyll på med baljväxter – och begränsa rött kött till några gånger i veckan. Höga intag av rött och processat kött är kopplade till ökade hälsorisker, så variation är vägen.
Vanliga frågor om proteinrik mat
Vad räknas som proteinrik mat?
Enligt EU:s regler får ett livsmedel kallas ”proteinkälla” när minst 12 % av energin kommer från protein, och ”högt proteininnehåll” när minst 20 % gör det. I praktiken: magert kött, fisk, ägg, kvarg och baljväxter kvalar in med god marginal.
Vilket livsmedel har mest protein?
Per 100 gram ätfärdig vara toppar kalkonbröst och kycklingbröst (27–30 g) tillsammans med hampafrön (ca 31 g – men då följer många kalorier med). Räknat per kalori vinner äggvitan överlägset.
Vad händer vid ett för högt proteinintag?
För friska personer är ett högt proteinintag i sig inte farligt – överskottet används som energi eller går ut via urinen. Extremt höga intag under lång tid är dock onödigt: dyrt, och vid njurproblem ska proteinintaget alltid diskuteras med läkare.
Varför blir jag dålig i magen av mycket protein?
Oftast är boven inte proteinet i sig utan mejeriprodukterna – många är känsliga mot laktos eller mjölkprotein och får gaser eller orolig mage av stora mängder kvarg och proteinpulver. Testa att byta en del av mejeriproteinet mot ägg, fisk, kött eller växtbaserade källor och se hur magen svarar.
När ska jag äta proteinet – spelar timingen roll?
Totala dagsintaget är klart viktigast. Sprid gärna proteinet över dagens måltider (20–40 g per mål är en bra tumregel), så täcker du dig – även om du kör periodisk fasta med färre måltider per dag.
Vill du ha inspiration till vad du kan laga av råvarorna? Kika in i vår receptbank.
Listan är gratis – resultaten kommer av att använda den rätt
Att veta vilka livsmedel som är proteinrika räcker inte – det är mängderna, måltiderna och helheten som avgör om du bygger muskler eller tappar fett. Där kommer coachen in.
Med Private Training Online får du kostschema och träningsprogram uträknade efter din kropp, dina mål och din vardag – och en coach som följer hela din resa och justerar när det behövs.
✓ Avsluta när du vill ✓ Uträknade kalorier & protein ✓ Vi är godkända för Friskvård
